Kurslitteratur & böcker

 

Universitet och högskola är inte namnskyddade utan vem som helst kan använda dem. Det som man måste ha är ett examenstillstånd för att få ge examen på universitets- eller högskolenivå. Skolorna får ansöka om examenstillstånd hos Universitetskanslersämbetet.

Det som skiljer högskola och universitet åt är att ett  universitet har ett generellt tillstånd att utfärda generella examina på forskarutbildningsnivå. En högskola saknar ett sådant generellt tillstånd men kan ändå få utfärda examina på forskarnivå inom avgränsade områden. En högskola måste då ansöka om det hos Universitetskanslersämbetet.

Det finns idag runt 50 universitet och högskolor i Sverige. De flesta av dem sköts av staten. De verkar som självständiga myndigheter och bestämmer vilka utbildningar de vill ge och vilket upplägg de ska ha. Samma utbildning kan därför se helt olika ut vid olika universitet och högskolor.

Sedan finns det vissa högskolor som drivs av andra, till exempel av stiftelser eller föreningar. Dessa får examenstillstånd av regeringen, inte av Universitetskanslersämbetet som de statliga. Exempel på sådana är Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Jönköping University.

Denna blogg handlar om hur det är att ansöka till en utbildning på högskola eller universitet, om behörigheter, om att plugga på en utbildning, om olika utbildningar, om kurslitteratur och böcker, samt om olika yrken och framtidsutsikter.

Ansökan till högskola eller universitet

10 sep 2020

När du har ett slutbetyg från gymnasiet eller klarat av gymnasiet på andra sätt så kan du välja att studera på högskola eller universitet. För att ansöka till en utbildning så måste du gå via antagning.se. Där ska du skapa ett användarkonto. Via ditt konto kan du söka, samt sedan följa din anmälan, se dina meriter från gymnasiet och högskolan och svara på ditt antagningsbesked.

Du behöver bara göra en enda anmälan för alla kurser eller program du söker. Antagning sker två gånger om året, hösten och våren. 

Du kan max välja 12 alternativ i en anmälan. Du ska prioritera dem i den ordning du vill ha dem. Blir du antagen till en utbildning stryks du nämligen på lägre prioriteringar. Du kan bli antagen till högst 45 högskolepoäng per termin. Så den utbildning du allra helst vill gå, den ska du sätta som nummer ett.

Handlingar att skicka in

En del handlingar kommer in automatiskt, andra måste du skicka in själv. Vilka handlingar du behöver skicka in för att ansökan ska bli komplett beror på om du har sökt högskolestudier tidigare eller inte. De allra flesta gymnasiebetyg, högskoleprovsresultatet och vissa nya slutbetyg från vuxenutbildningen hämtas automatiskt när du gjort en anmälan. 

Handlingar som du kan behöva skicka in:

  • Gymnasiebetyg – Om din gymnasieskola är ansluten till betygsdatabasen behöver du inte skicka in ditt betyg från gymnasiet. OBS! Det är först efter att du har gjort en anmälan som betyget hämtas och visas.
  • Betyg från gymnasial vuxenutbildning.
  • Utländskt gymnasiebetyg.
  • Folkhögskoleintyg.
  • Intyg för basår.
  • Intyg om arbetslivserfarenhet.
  • Studiemeritförteckning / examensbevis från äldre högskolestudier alternativt utländska högskolestudier.
  • Blankett och handlingar för bedömning av reell kompetens/undantag.
  • Anståndsbesked för universitet/högskola.

Ibland kan du behöva skicka in en kopia av körkort, legitimation, personligt brev eller en uppsats.

Antagningsbesked skickas i början/mitten av juli för höstterminen och början/mitten av december för vårterminen.

I antagningsbeskedet ser du om du är antagen, reservplacerad eller struken efter det första urvalet. Du måste svara på antagningsbeskedet för att behålla din plats.

Stockholms Universitet

16 aug 2020

Stockholm grundades på 1200-talet och fick sina stadsrättigheter år 1436 och har sedan dess varit den absolut viktigaste staden i vårt land. I Stockholm har det sedan 1500-talet bedrivits både forskning och utbildning. Dock var det ett uppehåll i det, då alla professorer flyttades till Uppsala år 1593.

Under den tiden så kom den befintliga skolan Collegium regium, instiftad av Johan III och ansedd som en högre utbildning med gott anseende att läggas ner. Den hade varit öppen mellan 1576-1593. Den kom inte att ersättas av någon högre utbildning förrän år 1865 då högskoleföreningen startade med uppdraget att skapa en högskola i Stockholm.

Högskoleföreningen startade år 1865 men trots det så dröjde det fram till 1878 innan skolan var igång. Det med hjälp av hyrda lokaler och bidrag från både staten och privata finansiärer. Man startade då en utbildning som hade en inriktning mot naturvetenskap.

Under 1880-talet anställde man sina första egna professorer och bland de mest kända är givetvis den första Sveriges första kvinnliga professor Sofia Kovalevskaja, professor i matematisk analys, Viktor Rydberg, professor i kulturhistoria och Svante Arrhenius som var den förste svensk att få ett Nobelpris, professor i kemi.

Rätten att utförda examina och promovera doktorer har man haft sedan 1904. Tack vare det så kom skolan att ta ett långt kliv framåt. Det blev ökade antal fakulteter, fler studenter och man växte ur de hyrda lokalerna. Man skaffade sig då egna vid Observatorielunden i Stockholm. Idag har skolan 16 profilområden där fokus fortfarande ligger inom samma områden där man en gång startade. 

Den akademiska kvarten

28 jul 2020

Huruvida det är den absoluta sanningen, eller om det är mer av en myt låter vi vara osagt men bakgrunden till den berömda akademiska kvarten sägs vara följande:

  • De unga studenterna i Lund och Uppsala ägde inga egna klockor utan var tvungna att förlita sig på de klocktorn som fanns på campus. Då de endast ringde varje hel timme och de förväntades hinna fram på max en kvart så startade lektionstiden alltid en kvart efter hel timme. 

Många studenter idag försöker använda sig av den akademiska kvarten som ursäkt när de är sena men det är inte många föreläsare som accepterar detta system längre. Vi har ju trots allt möjlighet att ha bättre koll på tiden idag än de hade då. Men med glimten i ögat så kan det fungera ändå om du råkar vara sen till föreläsningen. Vår rekommendation är att du frågar din lärare om akademiskt kvart är acceptabelt. 

Andra fenomen du bara ser på högskolor och universitet

Att läsa på högskola eller universitet är speciellt, och det gör att det också har uppstått en hel del saker runt omkring studierna. Som färgglada overaller fyllda med märken, kårhusanda, nationer och mycket mer. 

  • Overaller: Varje fakultet har sin egen färg och i festsammanhang är det vanligt att studenterna klär sig i overaller i just den färgen. Olika studentföreningar säljer overallerna till självkostnadspris och du kan även köpa märken som du kan sy på, eller ha att byta med. 
  • Kårhuset: Studentkåren kan närmast jämföras med ett slags fackförbund som ser till att studenternas rättigheter efterföljs. Det är också en knutpunkt för gemensamma fester och ett bra sätt att hitta information är att besöka kårhuset. det bemannas av studenter som har koll på det mesta som rör studierna. 
  • Nationer: En nation är i princip samma sak som studentföreningar men har medlemmar från flera olika fakultet. Det finns ofta en annan gemensam nämnare hos medlemmarna i en nation. Som Västgöta nation i Lund där medlemmarna tenderar att komma från Västra Götaland. 

Du behöver inte känna dig ensam

Även om det ibland är skönt att krypa in i sitt studentrum, knäppa på datorn och spela på casino (läs mer på casinokollen.com) så är det ett faktum att ingen student någonsin behöver känna sig ensam under studietiden. Det finns alltid en förening du kan gå med i, en nation eller så kan du engagera dig i kårhusets arbete om du vill. 

För dig som inte den festande typen så finns det gott om andra möjligheter. Många scouter brukar skapa egna träffar på högskolor och universitet och det finns även gott om idrottsföreningar på de flesta universitet och högskolor i Sverige. Välj det som passar dig allra bäst, eller gör som de allra flesta: kombinera ditt fritidsintresse med en del fester och se till att ha kul medan du pluggar! Du kommer få minnen för livet och studentlivet upplever man troligen bara en enda gång. 

Göteborgs Universitet

10 jul 2020

Göteborgs universitet grundades under 1800-talet. Man beslutade 1887 att det skulle grundas en högskola och 1891 kom den att starta. Den blev sedan universitet under 1954. Idag har Göteborgs Universitet åtta fakulteter, 37 000 studenter och 6000 anställda.

Bland utbildningarna här finns det vitt skilda ämnen. Exempel är bland annat musik-, konst-, samhälls-, och naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. All grundutbildning sker nära forskning och studenter får återkommande möta internationellt erkända forskare. Huvudbyggnaden för universitetet ligger i Vasaparken, men universitetet är utspritt över i stort sett hela staden.

Chalmers tekniska högskola

Chalmers tekniska högskola, ofta bara kallad för Chalmers, eller CTH, är en teknisk högskola i Göteborg, som bildades 1829 och sedan 1937 har haft ställning som universitet.

Chalmers drivs sedan 1994 som en stiftelse med verksamheten förlagd till ett av stiftelsen helägt bolag, Chalmers tekniska högskola AB.

 

 

Uppsala Universitet

15 jun 2020

Ett av alla universitet du kan läsa vid är Uppsala Universitet. Det är det äldsta sätet för högre utbildning i hela Skandinavien. Universitetet grundades 1477. På detta universitet finns det kring 24 000 helårsstudenter och nio olika fakulteter samt att det finns runt 6500 anställda vid universitetet. Av dem är det runt 2 400 som är doktorander.

Det har varit många kända personer som studerat vid detta universitet, som numera är alumner. Bland annat flera nobelpristagare, regenter, statsministrar och ledamöter i Svenska Akademien.

Bland historiska Uppsala profiler så ser vi Carl von Linné, Olof Rudbeck och Anders Celsius.

På universitetet bedrivs utbildning och forskning inom farmaci, humaniora, juridik, medicin/vård, samhällsvetenskap, språk, teknik/naturvetenskap, teologi och lärarutbildningsområdet. Under 2013 så gick Högskolan på Gotland och Uppsala universitet samman.